Våren 1995 vi har nyss grävt den grop som ska bli vår damm. Lägg märke till gränsen mellan gräsmattan och jordpartiet. Detta är gränsen mellan den gamla havreåkern och den så kallade trädgården. Den kulle som fanns bakom dammen var vid denna tidpunkt det enda på hela vår tomt som låg någon meter över jordytan. Kullen var helt kal med undantag för de stenar som vi fått hemforslade. Så småningom planterade vi ut växter på kullen och det var då det enda ställe i vår sk trädgård som det fanns någon som helst växtlighet på. Förutom alla ogräs, tistlar mm.

Vår damm har blivit en naturlig del av trädgården. Men ännu finns mycket att göra. Dammduken av butyl syns fortfarande runt om kanterna och det är inte snyggt.

I denna damm har vi fem olika näckrosor, en gul, två vita, en ros och en röd. Vi har också olika sorters strandirisar, säv, kallor mm. Men vi behöver många fler växter.

Koi i vår damm	Koi har skoj

Vi har också guldfiskar och Koi som får övervintra i dammen. Det går alldeles utmärkt då dammen inte bottenfryser.

  Guldfiskarna har ynglat av sig och vi har lyckats räkna att det är ca 40-45 st yngel i dammen. Ynglen är troligen från förra sommaren för de är ca 10 cm långa. Favoritfödan, förutom grodyngel och mygglarver är skorpor.

Det börjar bli bra med växtligheten i dammen, men Agneta har ännu inte löst problemet med att dammduken syns mellan vattenytan och stenarna.

Vi har gjort ett litet vattenfall i anslutning till dammen. Vattenfallet får inte bli för våldsamt då näckrosorna inte gillar vatten "som rör sig". 

De gula svärdliljorna trivs förträffligt i vår damm. Varje höst måste vi dela dem då de växer
 ur de krukor och korgar som de är planterade

Dammen sommaren 2006. Nu börjar det bli lummigt! Dags att rensa bort lite vattenväxter - det trodde vi inte för några år sedan.

Nu har växtligheten i dammen börjat ta fart – de gula irisarna som växer så det knakar!! Agneta hämtade den första gula irisen 1985 i ett dike vid Hjälmaren. Hon fick nästan sätta livet på spel för hon fastnade i dyn och hade ett rent (skitigt) elände att ta sig upp ur diket. När hon äntligen hade kommit upp ur diket cyklade hon hem. Hon luktade unken dy och var lerig ända upp till halsen men överlycklig!!!! Hon hade ju en gul iris!!!. Två dagar senare upptäckte hon att det fanns att köpa gula irisar i kruka för 20:-.  Sensmoral: Lyckan är ofta kort.

En lugn och vacker sommarkväll på Ängatorp. De röda näckrosorna är gudomligt vackra. En sådan kväll önskar man att tiden skulle stå stilla.